Sanering med rigorös säkerhet Den allvarliga infektionssjukdomen mjältbrand konstaterades, i december 2008, på en gård i Halland. På en gård i Veddige, utanför Varberg, dog 13 nötkreatur av mjältbrand. När mjältbrand konstaterats avspärrades gården, kvarvarande djur avlivades och sändes på destruktion. Statens Jordbruksverk upprättade en omfattande saneringsplan. Mjältbrand, orsakas av en bakterie - bacillus anthracis – är en ovanlig sjukdom i de flesta länder. Det senaste kända dödsfallet i Sverige, före utbrottet i Veddige, inträffade på 1960-talet. Mjältbrand konstaterades också på en gård utanför Uppsala i början av 1980-talet. Det var den senaste gården som mjältbrandsanerades i Sverige. Det innebar att det, i december förra året, inte fanns någon uppdaterad handlingsplan över hur mjältbrandsanering skall gå till. I januari 2009 fick Johannes Heikkilä en förfrågan om BEFAB Entreprenad Mjölby kunde åta sig att göra saneringen. – Det är den drabbade gårdsägaren som väljer vem som ska sanera gården, berättar Johannes, men det är staten som betalar saneringen. Saneringsplanen godkänns av Jordbruksverket. Efter mycket räknande, med Jordbruksverkets saneringsplan som grund, lämnade Johannes ett pris och fick uppdraget att genomföra saneringen. Omfattande sanering Det är en omfattande sanering. I början av februari var Johannes och hans arbetslag på plats för att börja saneringen. Sammanlagt 13 personer arbetar med detta, som beräknas vara avslutad först i månadsskiftet oktober/november. Det är en sanering omgärdad av rigorösa säkerhetskrav. Gården är avspärrad, inga obehöriga får komma innanför avspärrningarna och alla som beträder avspärrningen måste bära skyddsutrustning. – När vi är på infekterad mark så har vi skyddsdräkter och ansiktsmask, säger Johannes. Efter ett dagspass går vi genom en in- och utpasseringssluss. Alla skyddsdräkter destrueras efter användning. Allt brännbart eldas Nu har saneringen pågått några månader. Flera av byggnaderna har rensats på innehåll. Allt brännbart material eldas upp, antingen på en öppen eldplats, som mäter tolv gånger tolv meter, eller i en speciell förbränningsugn, som just nu färdigställs på plats. – Allt torrt material eldar vi i den öppna eldstaden. Förbränning av fuktigt material som strö och gödsel kommer att ske i förbränningsugnen, berättar Johannes. Det är första gången en sådan ugn byggs på plats på ett saneringsområde. Ugnen kommer att tas i bruk i juni och eldningen kommer att pågå några månader framöver. Icke brännbart material saneras i stora tält med hjälp av formalinrökbehandling innan de skickas till skrot eller slutförvaring i en särskild deponigrop som grävts på gården. När byggnaderna ha rensats på innehåll påbörjas rivning av dem. Det är ett mödosamt arbete, säger Johannes. – Vi måste alltid tänka på att arbeta försiktigt. Vi får inte sopa så dammet yr, för då finns risk att bakterierna sprids vidare. Det är ett metodiskt arbete, utan stress. Stor uppmärksamhet i media Ingen sanering Johannes varit med om har rönt så stor uppmärksamhet som denna. Det går knappt en vecka utan att någon tidning eller radiokanal uppmärksammar saneringen, berättar Johannes. Avslutningsvis konstaterar han att denna sanering har genererat stor kompetens inom företaget. – Vi har fått bygga rutiner och vi har i stort sett daglig kontakt med myndigheter, kommun och räddningstjänst. Det ger oss en bra grund att stå på om vi skulle få frågan att hjälpa till vid andra stora och komplicerade saneringsuppdrag. Se fler bilder från saneringen |
